Nyligen hemkomna från Tyskkland med tid enbart för att jobba bort den värsta dialekten (Anton släpade fortfarande horribelt på s:en med det fick gå ändå) och fylla på med fräscha underkläder så hoppade vi i bilen och satte av mot Nydala. Vi hade inte kommit långt innan Anton tog till orda.
– Jag ärrr szugen på lite tssssaurkrrrraut.
Han fick ett kex.
Väl framme i Nydala skyndade vi oss att sätta upp ”Humlan”, som vi lite familiärt kallar vårt svart-gula förrådstält, så vi kunde ta en tur runt alla tält och hälsa på alla välbekanta ansikten. Ja, där fanns ett par obekanta ansikten också men vi är inte fördomsfulla, dom fick samma behandling dom. Med tält och artigheter avklarade så var det dags att börja jobba.
I dagarna tre slet vi som djur. Vi slog ner ungar från stubbar med säckar fyllda med hö, vi blev nerslitna från samma stubbar när vi lekte dragkamp med samma ungar. Anton fick nästan förslitningsskador av allt ull-tovande, Jakkin fick blåsor på örsnibbarna av alla snören han tvinnade och jag utvecklade en tredje och hittills okänd fas av migrän i mina fåfänga försök att klå en 4:e klassare i 3-i-rad.
Som om inte det var nog fick vi ju köra shower också, hela tre stycken (en om dagen för er som inte vet hur många dagar Maj har, själv fick jag kolla upp det så jag tänkte bespara er omaket).
I år hade vi med oss två nya nyheter. Dels vad vi kallar kort och gott för ”Kistan” och som är ett helt nytt och medeltida självförsvarssystem (döds-säker som vi kallar den) dels ett fruktansvärt Dumedagsvapen, en horribel konstruktion vi kallar för Schwiiiiiiii-tunk’en. Det är ett mobilt, unikt och förvånande enkelt vapen att hantera, montera och förvara.
Båda dessa var så klart till salu, tyvärr var det ingen som klippte till på våra löjligt rabatterade priser men jag antar att det inte var något av barnen som hade någon veckopeng kvar.
Det är ingen fara, sommaren är lång och jag är säker på att vi kommer få dem sålda och förhoppningsvis fått bukt på de få babysjukdomar som sådana här storslagna och avancerade projekt dras med.
På det hela var det tre fantastiska dagar i Nydala, som vanligt och vi ser fram emot att få komma tillbaka nästa år.
Väl mött och vi ses igen!
Toby
