Vandrarhemsrummmen är tomma sen morgonen, sista showen är klar på Nydaladagarna och bilen är packad. Klockan är halv fyra. Nu är det dags. 10 timmar i bil, plus matpauser. Rock n’ Roll! Tyskland, nu kommer vi!
Vi stannar några mil från Danska gränsen och passar på att äta för svenska pengar och ringa hem utan tilläggskostnader, för nu är det på riktigt! Likt en vit… skåpbil… skär vi som en, något krokig, linjal rakt genom danmark och mot mellersta Tyskland. Efter en lång resa bland ofantligt tung trafik framförd i godtyckliga hastigheter är vi nu mitt i natten framme vid vandrarhemmet. Vi sover några timmar, äter frukost, och sover några timmar till.
Marknaden är störthäftig. Det finns många typer av knallar som inte ses i Sverige, och en del saker som jag blev överraskad av att inte se alls. Det är inte varje dag som man kan få en sula fastsatt i en verkstad tre steg från där den lossnade!
Vi undrade hur det skulle gå att uppträda på engelska inför tysk publik, men vi har oroat oss i onödan. Showerna mottas med stort jubel, trots att varken publik eller artister nyttjar sitt förstaspråk, och ”de professionella idioterna” blir snart igenkända när de spankulerar runt på marknaden. Kanonkul!
Hos de andra artisterna blir vi nästan mer kända som ”svenskarna som dricker vatten”, trots att vi förklarar att det inte blir så jättebra att ta en öl till frukost om det står hoppapult på dagens schema.
När jag och pToby skulle köpa grönsaker på fredagen så räknade vi med att det fanns ett salladshuvud kvar i kistan, vilket det gjorde. Att vi sedan otänksamt förbrukade de nyinköpta först, är en annan sak. Att sedan inse sitt misstag på söndag, när alla affärer är stängda, är ju extra snopet. Om någon undrar hur länge sallad håller fräschören i kraftig försommarvärme är det bara att fråga pToby, så redogör han i valfri detaljmängd.
I gränskontrollen på vägen hem så undrar jag stilla om sanningen är mer misstänksam än valfri lögn. Trots att det börjar bli några år nu, så känns det ändå lite overkligt att det här är mitt jobb. Om tullarbetaren först hade svårt att tro vad vi jobbat med, så hade han goda bevis när han med en suck såg in i bilen och på vår packning…
Sammanfattningsvis kan bara sägas att denna Tysklandsvisit var en succé! Vi fick ett fantastiskt bemötande från arrangörer, knallar, artister och inte minst publiken! Låt detta bli den första av många till, Sichert die Mützen!