Med gycklomobilen fullproppad med kläder, prylar, jongleringsutrustning och inte minst gycklare far vi söderut längs E6an. Vad vi planerade som en försvarlig felmariginal äts upp minut för minut av en kilometerlång bilkö, som tillsynes saknar slut.
Det var skönt att jag och Jakkin redan hade spanat in stället, för den här gången blev det ingen tid över för sightseeing. Tre gycklare stannar bilen och hoppar ur, byter om i luften och landar springandes mot tornerspelsarenan.
Vid banan gör jag åter en ett år gammal observation: ”Ja, just det, de kör ju med dubbla quintaner!”
Först upp på menyn är dock återigen vildsvinet, vilket förmodligen är Svea Rikes snabbaste tornerspelsmåltavla (och oroa er inte, inget levande vildsvin kom till skada under spelet (Hur det gick med ryggen på stackaren som sprang med vagnen låter jag vara osagt))
Tornerspelet rivs av utan några missöden. Klädnypor i Tobys ansikte, spjuthål i Jakkins mössa och sot i mina byxor får räknas till väl kända yrkesrisker.
När sedan spelet är över tar vi en bit mat tillsammans med riddarna från Silfverfalken, där vi genast hittar på nya upptåg inför nästa år!
När maten är uppäten och skymningen lägger sig över Glimmingehus är det dags att bege sig hemåt, med en minst lika fullproppad bil.
Vi tackar Silfverfalken och medeltidsbandet Vagando för den här gången, hoppas att vi snart ses igen!
//Anton